Ok, där kom man tillbaka till verkligheten. Det har gått ganska lätt ganska länge nu, trots vinter och kyla. Det har flutit på och inte känts särskilt jobbigt. Idag stod det långpass på schemat, och det betydde 13 km. Inte i något vidare tempo, 76-78 minuter fick det ta. Men det var så tungt. Benen gick inte alls av sig själva och kylan försämrade flåset. Det kändes som att jag fick ta alla steg manuellt, vilket blir frustrerande ganska snabbt.
Även psyket funkade dåligt, jag tänkte inte positivt och lyckades inte skaka av mig känslan av att det var långt kvar och kallt och dåligt flow. Det enda som var bra var att jag aldrig stannade.
Plankan 2 x 1:16 och stretching efteråt.
Distans: 13,18 km
Tid: 1:15:47
Snitthastighet: 5:44/km
Känsla: Tung. Motig. Sur. Negativ. Stumma ben.
Känns det som att jag någonsin kommer att klara ett marathon: Näe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar